Shaykh Ubayd al-Jabiri om Dawah

Från: Umm_Amiinah (Ursprungligt meddelande) Skickat: 2008-04-28 04:29

Shaykh Ubayd al-Jabiri om Dawah

Författare: Shaykh Muhammad bin Abdil-Wahhaab (rahimahullah)
Förklaring: Shaykh Ubayd al-Jabiri (hafidhahullah)
Översättning: Baserat på Sh.Ubayds förklaring av den tredje punkten i boken ”De tre grunderna” Usul-uth-thaltha.


3- ad-Daawtu-ileyh (Kalla folk till det.)

När man skaffat sig kunskap och tillämpat den kvarstår
att man även kallar andra till den religion i vilken
Allah välsignat en med både kunskap och handling.

Men hur gör man det?

Faktum är att det finns mycket att tänka på när man
kallar någon till Allahs väg och nedan följer endast
något av det allra viktigaste:

1) Iver. Att man verkligen gör sitt bästa för att
leda folk rätt samt att klargöra för dem Allahs
religion

2) Mildhet. Att man har ett milt tillvägagångssätt,
eftersom du inte finner mildhet i någonting förutom
att det förskönat detta, och aldrig har mildhet tagits
bort från något utan att det förfulats.

3) Vishet.

4) Goda råd.

5) Att man uppmanar folk på bästa sätt. Vishet innebär
att man sätter var sak på sin plats. Goda råd innebär
att man uppmuntrar folket men också sätter fruktan i
dem vid lämpligt tillfälle. Om man inte lyckas svara
på folks frågeställningar förutom genom att argumentera med dem, så skall argumentationen dock ske på en hög nivå. Man bör alltid sträva efter att finna den mest effektiva metoden när man söker
klargöra sanningen för de andra.

6) Förståelse. Dvs. att man känner till vad Allah
ålagt oss och förbjudit oss.

7) Att man klargör sanningen för folk och med hjälp av
textuella bevis uppmuntrar dem att följa den, och på
samma sätt visar vad som är fel och försöker få folk
att undvika det.

8) Att man inte blir förkrossad när folk inte tar emot
sanningen, ty Allah förbjöd sin Profet från det.
Allahs Visdom och det sätt på vilket saker sker i
denna värld fordrar att de som lever (de troende), gör
det (lever alltså) baserat på ett manifest bevis medan
de som kom att förintas gjorde det även dem baserat på
ett klart bevis.

9) Att man omintetgör de tvivel som kommer i ens väg,
vederlägger dem sakligt och fullständigt och liksom
Profeten (salla Allahu ’aleihi wa sallam) samtidigt
varnar folk för dem. Låt oss se på ett exempel: Efter
att ha erövrat Mecka for Profeten (salla Allahu aleyhi wa sallam) till Hunayn.

Påvägen dit passerade han och hans följeslagare ett träd som kallades för dhat anwat och på vars grenar mushrikôn brukade hänga upp sina vapen och därigenom hoppas på välgång. Bland följeslagarna fanns några som precis blivit muslimer och de sade till Profeten: ”Du Allahs budbärare! Ge oss ett dhat anwat likadant som deras!” Hur svarade Profeten (salla Allahu aleyhi wa sallam)) på det tror du? Inte bara påpekade han att det var harâm och att detta minsann är polyteisternas påfund medan ni sannerligen är muslimer…o nej, utan han sade något som verkligen satte spår i deras hjärtan. Eftersom det inte var annat än ren shirk det rörde sig om yttrade han några ord med avsikten att fullständigt utplåna den här sortens tankar från dem, han sade:

”Allahu Akbar! Vid Han i vars händer min själ vilar;
ni har tagit er för vad tidigare samfund hamnade i! Ni
har sagt samma sak som Israels barn sade till Moses:

{Gör en gud till oss såsom de har gudar. Han (Moses)
sade till dem: ni är ett okunnigt folk} (al-A’râf
7:138 )” (1)

As-Salaf as-Salih förhöll sig likadant, och bemötte med stränghet var bid’a som poppade upp bland folket. Ett exempel på detta är när Ma’bad ibn Khalid plötsligt anammade Basras Qadariyya anhängares trosläror. Man opponerade sig mot detta och några gick och berättade detta för Ibn Omar som var en av de få från Profetens (salla Allahu aleyhi wa sallam)följeslagare som fortfarande var vid liv. ”O Abu AbdurRahman! Det har kommit några som förnekar Allahs Qadr (förutbestämmelse) och de hävdar att ingenting
har förutbestämts.” Ibn Omar svarade då:

”Säg till dessa att jag fullständigt frigör mig från dem och de har
heller inget samröre med mig. Jag svär vid Allah att om de så skulle äga guld motsvarande berget Uhud, och sedan spenderade detta i Allahs sak, så skulle det inte accepteras (hos Allah) så länge de inte tror på Al-Qadr (förutbestämmelsen) det goda som sker i den liksom det onda.” (2)

Han sparade inte på strängheten,(Ibn Omar), och detta är en
av kallarens egenskaper. Detta är den tredje punkten (ad-Daawtu-ileyh)



1:Ahmed i Musnad, autentisk enligt Imam al-Albani i Mishkaat 5408)
2.Muslim, Kitab-ul-Imaan, Baab bayaan al-Imaan wal-Islaam wal-Ishaan nr 1.


//Umm Yoosuf