Salafs oro över en underkänd Ramadhân

Från: Farihah-فريحه (Ursprungligt meddelande) Skickat: 2008-09-29 22:28


Fastan i månaden Ramadhan
« index

Salafs oro över en underkänd Ramadhân
Författare: Imâm Zayn-ud-Dîn bin Radjab al-Hanbalî (d. 795)
Källa: Latâ’if-ul-Ma´ârif, sid. 285-286

De rättfärdiga Salaf brukade fullborda och bemästra handlingarna. Därefter fruktade de att handlingarna skulle avvisas. Det är de:

“När de ger sina gåvor, ängslas vid tanken på att de skall stå till svars inför sin Herre.” [1]

Det har rapporterats att ´Alî (radhiya Allâhu ´anh) sade:

“Oroa er mer för att handlingen inte skall accepteras än för själva handlingen. Hör ni inte Allâh (´azza wa djall) säga:

”Allâh tar inte emot offer av andra än dem som fruktar Honom.” [2]



Fadhâlah bin ´Ubayd sade:

“Om jag hade vetat att Allâh har accepterat ett senapsfrö från mig, skulle jag ha älskat det mer än hela världen och allt den bär på. Ty Allâh (ta´âlâ) säger:

”Allâh tar inte emot offer av andra än dem som fruktar Honom.” [3]

Ibn Dînâr sade:

”Oron över att handlingen inte accepteras är svårare än själva handlingen.”

´Abdul-´Azîz bin Abî Rawwâd sade:

”Jag upplevde dem sätta stor vikt på goda handlingar. Efter att de hade utfört dem, föll de i en oro; kommer de att accepteras eller inte.”

Vissa av Salaf sade:

”De brukade tillbe Allâh i sex månader om att få uppleva Ramadhân. Därefter tillbad de Allâh i sex månader om att Han skulle acceptera den av dem.”

´Umar bin ´Abdil-´Azîz (rahimahullâh) gick ut på Fitr-dagen och sade under predikan:

“Människor! Ni har fastat trettio dagar för Allâhs skull. I dag har ni kommit ut för att be Allâh att Han accepterar det från er.”

Vissa av Salaf brukade vara ledsna på Fitr-dagen. Det sades då till dem att det är en dag av lycka och glädje. Då sade de:

“Ni har talat sanning. Men jag är en slav som har blivit beordrad av sin Herre att utföra en handling. Jag vet inte om Han kommer att acceptera den från mig eller inte.”

Wahb bin al-Ward såg hur ett folk skrattade på ´Îd-dagen. Han sade:

“Om deras fasta är mottagen, så hör detta inte till de tacksammas handling. Och om den inte är det, så hör detta inte till de räddas handling.”

al-Hasan al-Basrî sade:

“Allâh har låtit Ramadhân vara som en kapplöpningsbana åt Sin skapelse. På den tävlar de om att uppnå Hans välbehag med lydnad. Vissa kommer före och vinner. Andra kommer efter och förlorar.”

Det har rapporterats att ´Alî (radhiya Allâhu ´anh) sade:

“Om jag bara visste vems handling är accepterad så att jag kan gratulera honom och vems handling är underkänd så att jag kan trösta honom.”

Ibn Mas´ûd brukade säga:

“Vem av oss är godkänd så att vi kan gratulera honom? Vem av oss är underkänd så att vi kan trösta honom? Du som är godkänd! Gratulerar! Du som är underkänd! Må Allâh hjälpa dig med din olycka!”

Vad har man missat om man har missat Ramadhâns godhet? Vad har man uppnått om man har uppnått förlust? Vilken skillnad det finns mellan personen vars andel är accepterad handling och förlåtelse och personen vars andel är förlust och nederlag. Måhända att personen som stod upp och bad om nätterna endast fick ut sömnlöshet av det. Måhända att personen som fastade om dagarna endast fick ut hunger och törst av det.”


--------------------------------------------------------------------------------

[1] 23:60

[2] 5:27

[3] 5:27

www.darulhadith.com